Motioner

Kollektivavtal som krav vid upphandling – Landstinget

Motion till landstingsfullmäktige i Halland
Kollektivavtal som krav vid upphandling

Konflikten vid skolbygget i Vaxholm illustrerar ett växande problem på den svenska arbetsmarknaden. Allt oftare uppdagas det hur mindre nogräknade arbetsgivare utnyttjar öppna gränser och ett svagt kontrollsystem till att dumpa löner och försämra arbetsvillkor för arbetare i Sverige.
Denna sociala dumpning drabbar inte bara arbetarna. Den innebär också att seriösa arbetsgivare som följer de gällande kollektivavtalen får en ekonomisk konkurrensnackdel och riskerar slås ut.
För Vaxholms del har situationen inneburit att man har blivit indragen i en arbetsmarknadskonflikt vilket inneburit att ett skolbygge har försenats. Följden har blivit störningar i den kommunala verksamheten och sannolikt även merkostnader för kommunen. Ett sätt att undvika dessa problem samt bidra till att upprätthålla en bra ordning på arbetsmarknaden är att kommunen redan när man upphandlar entreprenader ställer krav på att entreprenören skall ha tecknat svenskt kollektivavtal med sin arbetskraft.

Ett problem i sammanhanget är att svenska domstolar har tolkat LOU (lagen om offentlig upphandling) så att kommuner och andra offentliga upphandlare inte får ställa krav på kollektivavtal. Bland annat har en kammarrättsdom förbjudit en statlig myndighet att ha kollektivavtal som villkor vid en offentlig upphandling. LOU har dock förändrats efter denna dom, men fortfarande agerar de flesta upphandlare som om denna dom fortfarande vore gällande rätt. Regeringen har dock i proposition 2001/02:142 slagit fast att en myndighet vid upphandlingen får ställa sociala krav vid upphandling. I denna proposition hänvisar regeringen till att EG-domstolen, vilken i en dom direkt har tagit hänsyn till ILO-konvention nr 94.

ILO-konventionen nr 94 från 1948 som rör arbetsvillkor vid offentlig upphandling förbjuder myndigheter att pressa anbudspriser genom att låta entreprenörerna konkurrera inbördes med sociala villkor för anställda . Ett antal EU-länder har ratificerat ILO-konventionen och detta har beaktats av EG-domstolen. Svenska domstolar har på egen hand gjort en mer långtgående tolkning av lagen än vad EG-domstolen har gjort.
EG-rätten innehåller ett allmänt förbud mot att diskriminera på grund av nationalitet. Däremot finns inget i EG-rätten som hindrar att sociala krav ställs, förutsatt att dessa kan uppfyllas av såväl inhemska som utländska leverantörer.

Vi yrkar
• att landstinget ställer som krav vid upphandling att entreprenörer eller underentreprenörer som utför arbeten för Hallands landstings räkning skall ha tecknat svenska kollektivavtal för sin arbetskraft.

• att i andra hand skall vid landstingets upphandling alltid krav ställas på att entreprenörerna iakttar kollektivavtalsenliga villkor. Samarbete bör i sådant fall inledas med de fackliga organisationerna för att se till att de företag som upphandlas uppfyller sådana villkor.

Kungsbacka 2005-05-23
Harri Lötjönen.

Kommentarer är avstängda.