Om bemanning i äldrevården

SkyndsmatDen 1 januari 2014 träder en ny lag, SOSFS 2012:12, i kraft. Den handlar om bemanningen inom äldrevården.

Den 1 januari 2014 träder en ny lag, SOSFS 2012:12, i kraft. Den handlar om bemanningen inom äldrevården.

3 kap. Grundläggande bestämmelser
1 § Socialnämnden ska säkerställa att varje särskilt boende där en person med demenssjukdom bor är bemannat på ett sådant sätt
1. att personen får de hemtjänstinsatser som har beviljats och
2. att hemtjänstinsatserna kan genomföras enligt den genomförandeplan som ska ha upprättats i enlighet med 4 kap. 3 §.

2 § Socialnämnden ska vidare säkerställa att ett särskilt boende där en person med demenssjukdom bor är bemannat dygnet runt så att personal snabbt kan uppmärksamma om en person med demenssjukdom är i behov av hjälp och utan dröjsmål kan ge honom eller henne sådant stöd och sådan hjälp som är till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa.

Frågor som uppstår är vad detta innebär? Vem bestämmer vad som är utan dröjsmål, vad som är snabbt? Är det den som behöver hjälpen, eller den som ska ge hjälpen? Som vanligt är lagtexten fylld med ord som ”rekommendation” och ”bör”, och i stor avsaknad av ord som ”ska”. Farhågan är, i dessa tider av låga kommunala och statliga inkomster, att man väljer att trycka på att man bara ”bör” bemanna på ett visst sätt. Att man endast ”rekommenderas” att ha x antal personal på plats under dygnets alla timmar.

Vi ser ändå fram emot att den lag som visar intentioner på att vilja säkerställa att de som bor på ett äldrevårdshem och att de som fortfarande bor hemma ska få den vård och den hjälp de behöver, men måste nog tyvärr också säga att en viss skepsis infinner sig. Det saknas några ”Ska!!”.

På Socialstyrelsens hemsida under ”frågor och svar” hittar man följande frågeställning om de nationella riktlinjerna:
Måste kommunerna och landstingen följa riktlinjerna och vad gör Socialstyrelsen om man inte följer riktlinjerna?
Riktlinjerna är starka rekommendationer men de är inte bindande i juridisk mening. Vården är därför inte tvingad att följa rekommendationerna. Om en person med demenssjukdom däremot kommer till skada till följd av att vården inte har följt riktlinjerna kan Socialstyrelsens tillsyn granska den verksamheten.

Socialstyrelsen följer också upp hur olika kommuner, privata utförare, landsting och kliniker använder riktlinjerna genom särskilda mått (så kallade indikatorer). Resultaten av uppföljningen och jämförelserna redovisar vi sedan öppet.

Hmmmmm

Madeléne Jensen

Kopiera länk