Inlägg

Valfrihet?

V-logga_CMYK_RodJag heter Maria Rasmussen och har varit med i vänsterpartiet i lite över två år. Jag är utbildad socionom, sekreterare i partiföreningen Kungsbacka och ledamot i distriktstyrelsen.

Ibland dyker frågan upp om varför jag blev aktiv i just vänsterpartiet och då brukar jag svara med ett väldigt långt och utdraget svar men jag ska vara snäll idag och ge den lite mer kortfattade versionen: För mig finns inget annat alternativ som ens kommer i närheten. Vi har ett främlingsfientligt parti i riksdagen! Vilka signaler sänder det till våra barn! Är vi bättre än någon annan beroende på vilket land vi är födda i? Vi har ett kungahus som lever efter andra spelregler än oss andra i samhället. Vad säger det våra barn, att vissa är bättre än andra beroende på vilken familj de är födda i? Vänsterpartiet tar ställning mot främslingsfientlighet och diskriminering i samhället!

Det talas idag om valfrihet högt och lågt, valfrihet att välja mellan kommunal och privat äldreomsorg, men vad innebär egentligen denna valfrihet? Vad erbjuds 86-åriga Sven av den privata utföraren som inte kommunen erbjuder? Vad erbjuder den privata vårdcentralen som inte landstinget skulle kunna erbjuda?

Har inte ordet valfrihet egenligen bara blivit något det slängs med för att ge oss illiusionen av att vi har inflytande och på så sätt legitimera privatiseringen?

Men de senaste åren visar tydligt att det är tvärtom: Vi förlorar inflytandet samtidigt som privata utförare tjänar miljoner med våra barns skolgång och med våra liv som insatser. Vänsterpartiet är det enda partiet som vågar säga det som så många tänker: Nej till vinster på vår välfärd!

Vänsterpartister vet att valfrihet inte enbart handlar om möjligheten att välja skola, om att välja vård och äldreomsorg utan att valfrihet handlar om att alla ska ges samma möjligheter att kunna välja den bästa skolan och den bästa vård och äldreomsorg. Att detta inte går att erbjuda i privatiseringens namn är de senaste åren ett facit på. Trots de val som idag erbjuds så läggs skolor ner in absurdum och det rapporteras om att våra ungdomar aldrig har mått så psykiskt dåligt som just nu.

Någonstans längst vägen så har vi förlorat den valfrihet som faktiskt räknas: Valfriheten om att ha inflytande över våra egna liv, möjligheten att veta att den mat som vi sätter på bordet hemma, den skadar inte inte våra barn eller oss själva, möjligheten att själv välja hur jag vill fördela min tid, båda föräldrarna arbetar nu heltid och får betala med utbrändhet, våra barn placeras i överfulla grupper, i moduler, utomhus och priset de får betala är otrygghet. Trots medbestämmandelagen och rätten till delaktighet i vardagen nekas människor dagligen stöd via Lss och Sol, det finns helt enkelt inga pengar! Är detta valfrihet?

Vänsterpartiet är det enda partiet som kämpar för att öka vårt inflytande inom områden där det verkligen behövs och med allt detta i bakhuvudet så finns det verkligen inget annat alternativ än Vänsterpartiet för mig!

  1. Kjell-Erik Karlsson skriver:

    En underbar beskrivning. Tack för det Maria Rasmussen. Hoppas fler tänker till.