Motion till landstingsfullmäktige Landstinget Halland
Vid landstingsfullmäktige den 2 april 2007 beslutade fullmäktige att det vid ett verksamhetsårs slut skulle utgå en internränta för de verksamheter med balanserade överskott respektive underskott. Likaså beslutade fullmäktige den 31/3 2008 att det för verksamhetsåret 2007 skulle utgå en internränta på 5% för de balanserade överskott/underskott i de olika verksamheterna. Vi i Vänsterpartiet anser inte att det är rimligt att verksamheter som av olika skäl upparbetat ett underskott ska belastas med ytterligare pålagor vilket denna ränta innebär.
Med anledning av ovanstående så yrkar jag härmed att:
Landstingsfullmäktige omprövar sitt beslut från 31/3-2008 och beslutar att det ej skall utgå någon internränta till de verksamheter med balanserade över/underskott för verksamhetsåret 2007.
Integrationspolitiken och hur väl vi lyckas med den är ett av flera grundfundament i hur väl vi ska lyckas med välfärdsfrågorna i framtiden.
Det är inte ofta som vi i Vänsterpartiet är överens med Moderaterna eller den nu sittande regeringen men i detta är vi det. I februari i år debatterade Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt EU:s framtidsfrågor med Europaparlamentets ledamöter.
En punkt som Reinfeldt tog upp var migrationen och konstaterade att våra välfärdssystem står under en allt större press då allt färre ska försörja allt fler. I sitt tal sa Reinfeldt att ”migration, rätt hanterad, kan denna bli en viktig och faktiskt nödvändig pusselbit för att behålla en välfärd värd namnet” och fortsatte. ”Tänk alla nyanlända personer som är positiva, förväntansfulla och angelägna om att göra rätt för sig. Låt oss ta till vara den positiva energin de för med sig. Vi måste skapa politiska förutsättningar för de människor som sökt sig till Europa. Förutsättningar som möjliggör för dem att snabbt komma in på arbetsmarknaden.”
Våren 2004 antog kommunfullmäktige i Falkenberg en integrationspolitisk handlingsplan. En handingsplan som spänner över många områden. I den framgår bland annat att integrationsarbetet är ett långsiktigt förändringsarbete som måste bedrivas på bred front om man ska få resultat. Vidare framgår att alla kommunala verksamheter ska samverka för att tillsammans främja ett positivt integrationsarbete.
Fullmäktiges uppdrag till förvaltningarna och bolagen var att i sina verksamhetsplaner, personalpolitiska program etc. redovisa konkreta åtgärder och att följa upp dessa.
Förvaltningarna och bolagen fick i uppdrag att enskilt arbeta med dessa frågor samtidigt som handlingsplanen talar om samverkan mellan de kommunala verksamheterna för att främja ett positivt integrationsarbete. Detta behöver inte stå i motsatsförhållande till varandra men kan kommunfullmäktige garantera att så inte är fallet? Av erfarenhet vet vi alla att enskilda beslut i en kommunal organisation kan få följdverkningar på en annan. Ibland positiva, ibland negativa. Det är här samordningen kommer in.
Har de kommunala verksamheternas enskilda integrationsarbete nått det gemensamma resultatet som kommunfullmäktige tänkte sig när man antog det integrationspolitiska programmet?
Vänsterpartiet i Falkenberg föreslår kommunfullmäktige besluta
att uppdra åt kommunstyrelsen att utse en partsammansatt grupp, med representant från alla partier representerade i kommunfullmäktige, som har till uppgift att utvärdera integrationsprogrammet från 2004.
Vänsterpartiet Falkenberg
Mikael Hallberg
Eva Kronwall.
Haven längs våra långa svenska kuster: Bottenviken, Bottenhavet, Östersjön samt Skagerrak och Kattegatt har under senare årtionden kraftigt förändrats. Tillståndet i Östersjön, en av jordens mest hotade miljöer, är det mest alarmerade.
Torsken utanför Hallandskustn är nästan helt borta och nästan helt borta på sikt även i Östersjön. Torskbeståndet i andra delar av våra hav är starkt hotad. I stora delar av Kattegatt har torskbeståndet kollapsat. Utfiskningen av torsken påverkar hela eko-systemet och balansen i havet förändras. Om en art minskar kraftigt är det stor risk att det finstämda ekologiska samspelet mellan olika arter rubbas. Ett flertal fiskar, plankton och även fåglar drabbas och hotas som ett resultat av den hårda utfiskningen.
Det största hotet mot fisken är inte längre miljögifter, även om dessa naturligtvis bidrar, utan främst den hänsynslösa utfiskningen. Grundproblemet är EU:s kvotsystem som inte är anpassat till bestånden, men också bristande kontroll av illegalt fiske och att stora fiskeflottor använder redskap som bedriver urskillningslöst fiske.
För att det överhuvudtaget ska finnas en chans att rädda torsken krävs ett totalt fiskestopp samt förbud med discard/dumpning av fångst. Det är fiskeexperter och havsmiljöforskare eniga om. Vi kan inte vänta på att EU tar ett beslut om att totalförbjuda torskfiske.
Det är viktigt att agera snabbt. Konsumenter, kommuner och landsting kan skapa opinion i frågan genom att sluta köpa torsk och samtidigt bidra till att minska efterfrågan.
Redan idag har ett flertal kommuner och landsting beslutat sig för att sluta köpa torsk. Det är viktigt att fler kommuner följer efter och visar vägen. Vänsterpartiet hoppas med sin motion att Landstinget Halland tar sitt miljöansvar och slutar köpa in den utrotningshotade torsken.
Med hänvisning till ovanstående yrkar vi att:
Fullmäktige beslutar att de storkök som drivs av Landstinget Halland ska sluta köpa in torsk.
För Vänsterpartiet 080326
Kjell-Erik Karlsson
Upptages som egen motion av:
Sasa Sacipovic, Mikael Hallberg, Ing-Marie Carlsson
Motion angående studie kring kvalité och kostnader för måltidsenhetens verksamhet.
Vi var inte positiva till den omorganisationen av våra tillagningskök som gjordes för att spara 15 miljoner kronor. Vi såg att man saknade kvalitativa mått som lukt, upplevelser, hushållning m.m. Vi såg att bilar kom med mat men sedan lagades potatis och sallader av personalen ändå i mottagningsköken. Transporterna blev många fler, vilket vi såg att man inte tog hänsyn till. Istället för att veckla in maten och köra ut den kunde man kanske utveckla maten och ge mer möjligheter till personalen att vara flexibla i sina lösningar.
Vi är tveksamma till att måltidsenhetens mottagningskök är så mycket billigare eller bättre. Vi önskar att få veta om tillagningskök och mottatningskök har skillnader i kostnader och kvalité.
Vi föreslår kommunfullmäktige att besluta om:
att det görs en jämförande studie gällande kvalité och kostnader för mottagnings- respektive tillagningskök som kommunfullmäktige kan ta ställning till inför nästkommande budget 2009–2011.
Angående förslag till att utöka turism och lyfta fram kulturskatter på Fjärås Bräckan.
Kungsbacka hembygdsföreningar har rikt historiskt material liggande. Kunskap om svunna tider som många borde se och få ta del av. I källaren på Fjärås Bräckaskolan ligger ett hembygdsmuseum vilket ledde mig att ta upp frågan om att bygga en kommunal byggnad för att hembygdsföreningar att använda som utställningshall. Denna borde ligga vid Naturrum och bidra till ökad kunskap om vår hembygd. Önskan är att kommunen tar upp en diskussion med hembygdsföreningarna för byggande av utställningshall och sedan lägger fram förslag till fullmäktige för beslut.
Vi föreslår att
Det byggs en Musée/utställningshall vid nuvarande Naturrum avsedd att användas av kommunens hembygdsföreningar så att allmänheten får ta del av och kunskap kring vår hembygd.
Motion till landstingsfullmäktige i Halland om att avskaffa remissfriheten till specialistvård.
Landstinget Halland har antagit dokumentet den framtida primärvården, där framgår att basen för sjukvården skall vara primärvård, och att denna skall vara ett förstahandsval. Landstinget har också satsat resurser på att medborgarnas vårdbehov skall tillgodoses på rätt vårdnivå. Exempelvis sjukvårdsupplysningen, och satsningarna på att öka tillgängligheten till primärvården.
I Sverige och Halland har vi ett sjukvårdssystem som är skattefinansierat, en sjukvårdsförsäkring som alla medborgare är med i och bidrar till. Som medborgare får vi ibland anledning att utnyttja denna försäkring. Det enda som då skall styra vårdnivån är de medicinska behoven.
I Halland finns tydliga tecken på att konsumtionen av specialistvård ser olika ut, och att de stora skillnaderna inte grundar sig på medicinska behov, utan snarare på inkomst, utbildningsnivå, och klasstillhörighet.
För att vi i Halland skall säkerställa en sjukvård för hallänningarna, som är jämlik, rättvis och kostnadseffektiv, och som utgår ifrån individens medicinska behov.
Så yrkar jag.
att landstingen Halland beslutar att avskaffa remissfriheten för specialistvård.
Om samhällsföreningarna i Hylte Kommun
Vi vill ta upp frågan om Samhällsföreningarna, deras engagemang och deras inflytande i beslutsprocesser i kommunen. Vi menar att det inte är tillräckligt med de sammankomster, som startat mellan föreningarna och kommunen den senaste tiden.
Vissa föreningar sköter gräsmattor, blomrabatter, städning, o.dyl.
Vänsterpartiet i Hylte vill
• att kommunen ser över områden där samhällsföreningarna sköter vissa delar av underhållet och arbetar fram förslag på ersättningar.
• att kommunen utvidgar det påbörjade samarbetet med föreningarna.
För Vänsterpartiet
Hyltebruk 2006-04-22
Victoria Bergman
Flera undersökningar visar att flickor anpassar sitt liv på olika sätt för att de är rädda för våld, den så kallade vardagsrädslan. Flickor förhåller sig ständigt till risken av det utsättas för våld eller övergrepp och utarbetar, medvetet eller omedvetet, olika strategier för att undvika det. De försöker vara osynliga, byta trottoar, ta en omväg, ha nycklarna mellan fingrarna, låta bli att ta den där promenaden eller joggingturen. På så sätt blir mäns våld en del av alla flickors vardag. I förlängningen påverkar det sexualiserade våldet alla flickors liv och begränsar deras handlingsutrymme.
Vänsterpartiet menar att detta ytterst handlar om frågor som rör demokrati och grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.
Feministiskt självförsvar är en metod för att stärka flickor och kvinnors självförtroende, att läsa sig att sätta värde på sig själv och att våga och kunna ta sig ur hotfulla situationer. Det man lär sig är att använda sin röst för att värja sig mot hot och glåpord, att sätta gränser med kroppsspråket och enkla fysiska självförsvarstekniker, för att kunna slå sig fri om man blir angripen. Detta för att vidga flickors livsutrymme.
Hela idén med feministiskt självförsvar utgår från förståelsen av flickors rädsla utifrån ett könsmaktsperspektiv. Det handlar alltså inte, som kritiker ibland hävdar att flickor ska ”lära sig slåss” och därmed bidra till att våldet i samhället ökar. Det är inte heller ”orättvist” att bara flickor ska få lära sig självförsvar. Det handlar om att kompensera det faktum att flickor och kvinnor sällan fått lära sig att i samma utsträckning som män våga höja röst och använda sin kropp för att försvara sig själva.
Vi i Vänsterpartiet Hylte anser att, lika viktigt som feministiskt självförsvar är för flickorna, är pojkarnas behov av att diskutera våldet i samhället och vad vi gemensamt har för ansvar för detta.
Kommunfullmäktige föreslås att besluta:
• att feministiskt självförsvar införs som tillval på högstadiet och för att tillgodose pojkarnas behov av att diskutera våldet i samhället, föreslår vi en utökning av de pojkgrupper som redan finns på Örnaskolan.
Om föreningsbidragen i Hylte Kommun
Det råder idag en viss förvirring kring vilka regler som gäller för föreningarnas bidrag från kommunen. Vi har fått den uppfattningen, att det saknas enhetliga, lättförståeliga regler. Bidragen uppfattas ibland som orättvisa och svåra att förstå sig på. Samtidigt vill vi att föreningsregistren ses över och aktualiseras, för att effektivisera handläggningen.
Vänsterpartiet i Hylte vill
• att föreningsbidragen och föreningsregistren i Hylte Kommun ses över och att enhetliga regler arbetas fram.
För Vänsterpartiet
Hyltebruk 2006-04-22
Victoria Bergman
Bakgrund
I kommunallagen står det att kommunstyrelsen ska ha uppsikt över nämndernas verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som i bedrivs i bolag/stiftelser.
För cirka ett år sedan kom det en revisionsrapport som var mycket kritisk till hur kommunstyrelsen i Kungsbacka kommun utövade sin uppsikt över bolagen. Någon kritik riktades inte över hur kommunstyrelsen utövade uppsikten över nämnderna.
Jag har snart suttit tolv år i kommunstyrelsen. De första fyra som ersättare och de sista åtta som ordinarie ledamot. Under denna tidsperiod har bolagens direktörer, dit jag även räknar Tjolöholmsstiftelsen, inte en gång blivit kallade till kommunstyrelsen för att berätta om verksamheten, planer för framtiden ev problem m m. Jag kan verkligen instämma i revisorernas kritik.
I motsats till revisorerna är jag också kritisk hur kommunstyrelsen utöver sin uppsikt över nämnderna. Den information jag får om nämnderna är den jag kan läsa mig till i boksluts- och budgetpärmar. Övrig information får jag inhämta genom att själv kontakta politiker och tjänstemän i resp. nämnd. Naturligtvis för jag en dialog med de tre ersättare vårt parti har i nämnderna för Plan och bygg, Gymnasie och arbetsliv samt För- och Grundskola.
Jag tycker att det finns en klar brist i hur kommunstyrelsen utövar sin uppsikt över såväl nämnder som bolag.
Jag föreslår därför att följande rutiner införs.
– att minst en gång om året kallas bolagens/stiftelsen Verkställande direktör och ordförande till kommunstyrelsen. En redogörelse lämnas då över det gångna året, vilka planer/projekt är på gång de närmaste åren samt en redogörelse för bolagets starka resp svaga sidor, vilka hot och möjligheter man ser.
– att de överläggningar som budgetberedningen har med nämnderna ska hållas i kommunstyrelsen.