Skip to main content

Motion om införande av studentpriser i kollektivtrafiken – Region Halland

Motion om införande av studentpriser i kollektivtrafiken

Buss och tåg är en del av den grundläggande samhällsservicen, precis som vård, omsorg och skola är. Dessutom är det ett miljövänligare sätt att resa på än bilen. Som parti vill vi satsa på bättre, turtätare och billigare kollektivtrafik för alla samhällsmedborgare i en tid då vi arbetspendlar mer och mer.

Men det finns en grupp som pendlar betydligt mer än under tidigare år, nämligen studenter. Studentboende är en bristvara på de allra flesta studieorter, så också i de orter som ligger i eller nära Halland. I Halland har vi numera två högskoleorter, Halmstad och Varberg, dit en del studenter pendlar flera dagar i veckan. En hel del pendlar också ut från regionen norrut, österut eller söderut.

Att vara student innebär oftast att man har en sämre ekonomisk situation och bra priser på pendlarkorten är viktigt. I Hallandstrafiken har man ingen egen taxa för studenter, det finns en ungdomstaxa för tåg och bussar som gäller fram till den dag man fyller 26 år. Resekortets pris för ungdomar är ca 500-600 kronor lägre än vuxenkortet per månad, men alltför högt för en students månadsinkomst. Det slutar också att gälla för dem som är över 26 år, något som inte kan betraktas som en hög ålder numera för högskolestudier.

Jag yrkar
• att Regionfullmäktige ger Hallandstrafiken i uppdrag att införa studentpriser i buss- och tågtrafiken i Halland inklusive anslutningar till angränsande län.
• att priset ska vara likvärdigt ungdom/student och gärna lägre.

Ingmari Carlsson
Vänsterpartiet

Motion om bättre upphandlingar för att stoppa svartjobb. – Falkenberg

Motion om bättre upphandlingar för att stoppa svartjobb

Det är dags för krafttag mot svartarbete, skatteflykt och lönedumpning! Flera kommuner har satt ner foten för att komma åt oseriösa företag och osund konkurrens vid upphandlingar.

En helt ny upphandlingsmodell håller t ex på att utarbetas i Malmö för att motverka svartarbete och den osunda konkurrens som följer i dess spår. Grundidén kommer från den vitajobb-modell som prövades i Stockholm för sex år sedan och som innebar att företag som vinner offentliga upphandlingar åtar sig att:

– Inte anlita svart arbetskraft direkt eller genom underleverantörer
– Ha kollektivavtalsenliga löner
– Aktivt undersöka om underleverantörerna har F-skattebevis, betalar skatter och arbetsgivaravgifter.
– Låta fackliga representanter kontrollera att avtalet hålls.

I augusti väntas kommunfullmäktige i Malmö besluta om att dra igång ett pilotprojekt som ska vara färdigt för utvärdering i juni 2013.

Det finns också andra modeller i Sverige och Europa. I ett pilotprojekt i Nacka har samarbetet mellan kommunen, Ekobrottsmyndigheten och en rad andra myndigheter stärkts för att förhindra att organiserad brottslighet tjänar pengar på offentliga upphandlingar. Bland annat har krav införts på närvaroregistrering och id-kort på byggarbetsplatser. Kalmar och Nybro har infört en uppförandekod där det bland annat står att inga leverantörer får ha ”koppling till företag baserade i så kallade Skatteparadis”. I Rotterdam ställs krav på att minst fem procent av lönekostnaderna hos ett företag som vinner en upphandling, ska gå till att anställda långtidsarbetslösa.

Jag yrkar att Falkenbergs kommunfullmäktige ska besluta att stoppa svartjobben, genom att i varje upphandling skriva in att vinnare av kommunens upphandlingar förbinder sig att:

1. Bara använda underleverantörer med kollektivavtalsenliga villkor.
2. Inte anlita svart arbetskraft.
3. Inte använda underleverantörer som anlitar svart arbetskraft.
4. Aktivt undersöka om underleverantörerna har F-skattebevis, betalar skatter och arbetsgivaravgifter. Skatteverket kan få en roll i samarbetet.
5. Ta emot arbetslösa, ordna praktik- och lärlingsplatser.
6. Inte öra pengarna från en upphandling till ett skatteparadis. Och för att underlätta kontrollen:
7. Att dokumentera närvaro av alla anställda (motsvarande personalliggare i restaurang- och frisörbranschen).
8. Att acceptera att facket på kommunens vägnar gör kontroller på arbetsplatsen.

Mikael Hallberg
Vänsterpartiet Falkenberg.

Humanitär hjälp till Gazas folk. – Falkenberg

Den palestinska befolkningen i Gaza lever sedan en lång tid under en mycket hård ockupation och blockad. Detta strider mot folkrätten och utgör en lång rad brott mot mänsliga rättigheter. Gazas befolkning lider och saknar mycket av det som är nödvändigt för att ett samhälle ska fungera normalt. De israeliska övergruppen och det palestinska folkets lidande är väldokumenterat.

Landsting och kommuner får inte bedriva utrikespolitik. Dock finns det en möjlighet att bidraga till humanitära insatser. Våren 2012 kommer den svenska organisationen Ship to Gaza tillsammans med andra internationella hjälporganisationer att segla mot Gaza med förnödenheter till Gazas befolkning.

Ship to Gaza är en partipolitiskt och religiöst oberoende ideell förening som består av personer och organisationer som vill verka för en ökad respekt för de mänskliga rättigheterna och den allmänna folkrätten.
Organisationen utgår från att det råder en politiskt skapad humanitär nödsituation i Gaza.

Ship to Gaza avser att utrusta, bemanna och segla ett fartyg med humanitärt bistånd från Norden till Gaza via hamnar i Europa och Medelhavet. I Gaza kommer mottagandet att administreras av politiskt oberoende organisationer. Ship to Gaza är en ideell och fredlig solidaritetshandling från människa till människa.

Vi föreslår att: Falkenbergs kommun i samarbete med Ship to Gaza inventerar vilka möjligheter som finns att skänka materiel som inte längre används men som kan komma till nytta i Gaza.

Mikael Hallberg, Vänsterpartiet Falkenberg
Per Sjövall, Vänsterpartiet Falkenberg.

Motion om Medborgarförslag – Falkenberg

Medborgarförslag har visat sig vitalisera demokratin i Falkenberg. Vänsterpartiet i Falkenberg vill därför gå ett steg längre och erbjuda förslagsställaren möjlighet att i talarstolen inför kommunfullmäktige framställa sitt förslag. Det skall ses som en rättighet och ett erbjudande.

Falkenberg den 20 december 2011

Per Sjövall, Mikael Hallberg

Motion om könsuppdelad statistik – Region Halland

I Uppföljningsrapport 2, 2011 sidan 15 står det att grundläggande förutsättningar ska stärkas och en del i det är att skapa ett jämställt Halland. Men för att kunna se likheter och skillnader mellan män och kvinnor, flickor och pojkar måste all individbaserad statistik vara könsuppdelad. I Mål och strategier för Region Halland 2012–2015 står det under målet ”Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård” att en indikator ska vara genusuppdelad statistik inom samtliga områden. (Borde stå könsuppdelad och inte genusuppdelad). Sedan 2001 finns det en nationell författning som säger att all officiell individbaserad statistik ska vara könsuppdelad. Trots det redovisades bl.a. vårdgaranti, ”Medarbetarna i siffror” samt vissa delar av verksamhetsuppföljningen inte i könsuppdelad statistik i Uppföljningsrapport 2, 2011.

Jag yrkar på att Regionfullmäktige beslutar
• att Region Halland fortsättningsvis följer SFS 2001:100 §14: Individbaserad officiell statistik skall vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta.
• att vid de tillfällen då det anses finnas särskilda skäl mot könsuppdelad statistik enligt SFS 2001:100 §14 ska det tydligt anges vilka dessa skäl är.

Halmstad den 10 november 2011
Maria Johansson
Vänsterpartiet Halland.

Motion om gemensamma riktlinjer för Hälso- och sjukvården i arbetet med våld i nära relationer. – Region Halland

I Mats Erikssons svar på interpellationen om hur Hälso- och sjukvården arbetar rörande våld i nära relationer framgår att ett aktivt arbete pågår inom vissa verksamheter t.ex. Akutmottagningarna och Närsjukvården i Varberg samt att det finns en länsövergripande grupp gällande våld i nära relationer.
Men det finns fortfarande delar av Hälso- och sjukvården som inte aktivt arbetar med våld i nära relationer.
Regeringen gav Nationellt centrum för Kvinnofrid (NCK) 2008 i uppdrag att vidareutveckla metoder för att inkludera frågor om personlig erfarenhet av våld som en del av anamnesen inom hälso- och sjukvård. På NCKs internetsida kan man läsa att: ”Uppdraget har resulterat i en antologi, ”Att ställa frågan om våldsutsatthet som en del av anamnesen”, med ett tjugotal experter som medförfattare. I den tydliggörs hur och när frågor om våld bör ställas i olika situationer inom den svenska hälso- och sjukvården, och samtliga forskare som har studerat frågan för antologin har dragit slutsatsen att man bör fråga patienter som söker vård inom deras speciella områden om personliga erfarenheter om våld. Som komplement har även ett paket med åtta korta utbildningsfilmer för hälso- och sjukvården och ett utbildningsmaterial till dessa tagits fram.”
Utifrån det här materialet som NCK har tagit fram och befintliga rutiner och erfarenheter hos personalen i Hälso- och sjukvården i Region Halland bör en gemensam handlingsplan gällande våld i nära relationer skapas snarast möjligt.

Jag yrkar på att Regionfullmäktige beslutar om
• att skapa gemensamma rutiner i Hälso- och sjukvården i Region Halland för att upptäcka och aktivt arbeta med våld i nära relationer.
• att utbilda Hälso- och sjukvårdspersonalen när det gäller våld i nära relationer
• att arbeta utifrån ett jämställdhetsperspektiv där även män kan vara offer för våld i nära relationer.
• att alla patienter tillfrågas om våld i nära relationer som en del i anamnesen.

Halmstad den 10 november 2011
Maria Johansson, Vänsterpartiet Halland.

Motion om handlingsplan vid våld i nära relationer – Region Halland

Motion om handlingsplan vid våld i nära relationer
Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem. Enligt Polismyndigheten i Sverige är våld i nära relationer ett brott där offer och förövare har eller har haft ett förhållande, har gemensamma barn eller är släkt. Brottet kan innehålla våld av fysisk, psykisk eller sexuell art.
Den här motionen handlar om personer i yrkesverksam ålder.
Det som brukar uppmärksammas mest är det våld kvinnor utsätts för. Statistik visar att 2010 anmäldes 12 285 fall av inomhusmisshandel i nära relationer riktat mot kvinnor över 18 år. Våldsutövaren var en närstående i 20 000 av de 27 000 misshandelsfall mot kvinnor som polisanmäldes 2007 och i nio fall av tio vad den närstående en man. I medeltal dör 30 kvinnor årligen på grund av fysiskt våld och av dessa dödas cirka 17 kvinnor av en man som de har eller tidigare haft en nära relation till.
Mäns våld mot kvinnor leder till stora kostnader för samhället när det gäller sjukskrivnings-, arbetslöshets-, och missbruksproblematik.
Hälsan påverkas negativt av att ständigt leva i skräck och osäkerhet, samt med skam- och skuldkänslor. Vanliga besvär kan vara vikförändringar, magbesvär, sömnproblem eller depression. Problem med värk kan vara orsakat av långvarig stress i en våldsrelation.
Våldsutsatta kvinnor är ofta sjukskrivna och känner behov av mer proesionell hjälp för att komma vidare i livet.
Ungefär en procent, eller 25 000, av de förvärvsarbetande kvinnorna i Sverige fick minst en gång under en tolvmånadersperiod utstå fysiskt våld från sin nuvarande eller tidigare manlige partner.
Eftersom Region Halland är en stor arbetsgivare måste vi ta ett större ansvar för våra anställda oavsett kön. Både de som utsätts för våld och de personer som utövar våld. För det tjänar vi på i längden med mindre sjukskrivningar, lägre arbetslöshet, färre personer som behöver hjälp från socialtjänsten i ärenden kopplade till våld i nära relationer och dessutom har vi ett medmänskligt ansvar.

Jag yrkar därför att Regionfullmäktige beslutar,
• att skapa en handlingsplan för våld i nära relationer för Region Hallands anställda
• att handlingsplanen innehåller hjälpinsatser och åtgärder för våldsutsatta personer
• att handlingsplanen innehåller hjälpinsatser och åtgärder för våldsutövande personer
• att handlingsplanen innehåller utbildningsplaner för att hålla Region Halland uppdaterad om kunskapen inom våld i nära relationer.

Halmstad den 27 oktober 2011
Maria Johansson
Vänsterpartiet Halland

Motion att öka lärartätheten och minska barngruppernas storlek på fritidshemmen i Falkenbergs kommun – Falkenberg

Motion att öka lärartätheten och minska barngruppernas storlek på fritidshemmen i Falkenbergs kommun
I början av 1980-talet gick det två fritidspedagoger på 15 barn. Idag i Falkenbergs kommun är det 24,1 inskrivna barn på årsarbetare. Snittet i Sverige ligger på 21,5. Snittsiffran för Sverige är hög och för Falkenbergs kommuns del är den alarmerande. Stora barngrupper och få personal på små ytor innebär en dålig arbetsmiljö för såväl barnen som för personalen. Det blir en stressig och bullrig miljö som leder till negativa konsekvenser för lärandet. Tendenser är att barngrupperna bara ökar och ökar. Det är barnen som får betala priset genom en försämrad arbetsmiljö. Var finns barnperspektivet och barnkonsekvensbeskrivningarna. I FN:s konvention om barnets rättigheter är portalparagrafen artikel 3 ”Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet”. Stora grupper och låg lärartäthet strider mot Barnkonventionens andra att se till barnens bästa.

Vi yrkar därför att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att öka personaltätheten på fritidshemmen och minska barngruppernas storlek.

Falkenberg den 25 oktober 2011
Per Sjövall, Mikael Hallberg

Motion angående upprättandet av en handlingsplan för minskad barnfattigdom som säkerställer att inga barn diskrimineras utifrån ekonomisk status. – Falkenberg

Motion angående upprättandet av en handlingsplan för minskad barnfattigdom som säkerställer att inga barn diskrimineras utifrån ekonomisk status.
Barn som lever i fattigdom riskerar ofta att hamna i ett socialt utanförskap, som kan följa barnen genom hela uppväxten. Utanförskapet kan i sin tur leda till att de diskrimineras och har svårt att komma in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande som vuxna. Fattigdom och utanförskap riskerar också att bli ett socialt arv till nästa generation.

Studier har visat att barn som lever i ekonomisk utsatthet löper större risk att drabbas av sjukdomar som diabetes, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar. Sämre kostvanor leder till sämre hälsa och sämre tänder. Barnfattigdomen slår hårt både socialt och medicinskt.

Barn i ekonomiskt utsatta familjer blir i större utsträckning diskriminerade i skolan på grund av det förekommer att avgifter tas ut vid studiebesök och friluftsdagar, att man ofta utgår från att alla har cykel, skidor eller skridskor. Socioekonomiskt utsatta områden har ofta sämre skolresultat än övriga landet.

Barn som växer upp i fattigdom har ofta mycket mindre aktiv fritid än barn som lever i stabila ekonomiska förhållanden. De flesta fritidsaktiviteter, som idrott, musik, teater och kultur kostar pengar. Det är svårt att få pengarna att räcka till medlemskap i fotbollsföreningen och till fotbollsskor m m.
Det händer att föräldrarna inte har råd att lösa ut medicinen som läkaren har skrivit ut eller att barnen på grund av kostnader för kollektivtrafiken inte har möjlighet att besöka olika kulturevenemang; teater, film, kamrater på fritidsgården.

Mot den här bakgrunden yrkar jag:
att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att upprätta en handlingsplan för att säkerställa att inga barn diskrimineras utifrån ekonomisk status.

Falkenberg 110925
Per Sjövall, (V) ledamot i kommunfullmäktige
Eva Kronwall

Motion angående upprättandet av en handlingsplan för minskad barnfattigdom som säkerställer att inga barn diskrimineras utifrån ekonomisk status. – Region Halland

Motion angående upprättandet av en handlingsplan för minskad barnfattigdom som säkerställer att inga barn diskrimineras utifrån ekonomisk status.

Barn som lever i fattigdom riskerar ofta att hamna i ett socialt utanförskap, som kan följa barnen genom hela uppväxten. Utanförskapet kan i sin tur leda till att de diskrimineras och har svårt att komma in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande som vuxna. Fattigdom och utanförskap riskerar också att bli ett socialt arv till nästa generation.

Studier har visat att barns om lever i ekonomisk utsatthet löper större risk att drabbas av sjukdomar och diabetes, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar. Sämre kostvanor leder till sämre hälsa och sämre tänder. Barnfattigdom slår hårt både socialt och medicinskt.

Barn i ekonomiskt utsatta familjer bli i större utsträckning diskriminerade i skolan på grund av att det förekommer att avgifter tas ut vid studiebesök och friluftsdagar, att man utgår från att alla har cykel, skidor eller skridskor. Socioekonomiskt utsatta områden har ofta sämre skolresultat än övriga landet.

Barn som växer upp i fattigdom har ofta mycket mindre aktiv fritid än barn som lever i stabila ekonomiska förhållanden. De flesta fritidsaktiviteter, som idrott, musik, teater och kultur kostar pengar. Det är svårt att få pengarna att räcka till medlemskap i fotbollsföreningen och till fotbollskor m m.
Det händer att föräldrarna inte har råd att lösa ut medicinen som läkaren har skrivit ut eller att barnen på grund av kostnader för kollektivtrafiken inte har möjlighet att besöka olika kulturevenemang; teater, film, kamrater på fritidsgården. Det gäller inte minst barn som bor på landsbygden och som vill in till staden.

Mot den här bakgrunden yrkar jag:
att regionfullmäktige ger regionstyrelsen i uppdrag att upprätta en handlingsplan ör att säkerställa att inga barn diskrimineras utifrån ekonomisk status.

Falkenberg 110925
Per Sjövall, (V) ledamot i regionfullmäktige.