Motion angående IP-telefoni

Information har kommit till mig angående möjligheten att använda en vanlig telefon som ansluts till IP-nätet via en dosa. Genom att koppla IP-samtal över Internet när man i princip alla områden på jorden, oftast till lägre samtalspriser än med traditionell telefoni. IP-telefonin kan dessutom ersätta anslutning till det fasta telefonnätet varvid månadsavgift bortfaller.

Under 90-talet ökade mängden telefonsamtal som använda IP. Flertalet företag har dock under senaste åren börjat erbjuda IP-telefoni som en tjänst och samtidigt kopplat ihop den med reguljära telefonsystemet. Idag är området relativt oreglerat vilket gör att många mindre företag försöker slå sig in på bekostnad av de stora telejättarna som använder det analoga telefonsystemet.

Hur mycket anser man att man sparar?

Exempel:

En försöka har fyra telefonabonnemang och betalar 5500/år i fasta kostnader.
IP-telefoni skulle kosta 1440 kr/år.
Det skulle kunna ge kommunen en besparing på ca 4000 kr/år på varje förskola.

Min fråga är om denna information jag har fått stämmer och yrkar följande:

Att kommunfullmäktige beslutar

Att utreda möjligen till användning av IP-telefoni för kommunen, vilka kostnader det skulle medföra/spara samt att återredovisa denna utredning för beslut till kommunfullmäktige.

För Vänsterpartiet
Carin Blennerhed.

Motion om Arbetsvärdering
Ett aktivt jämställdhetsarbete innehåller flera olìka aspekter. Lika lön för arbete är inte bara en självklarhet fór de fiesta utan ocksâ ett lagkrav, kravet omfattar även lika lön för likvärdigt arbete. Vad som är likvärdigt arbete är inte lika självklart, utan här krävs någon form av aktivitet frän arbetsgivaren inte minst frân ett landsting Som har anställda bestâende av en mängd olika yrkeskategorìer.

I jämställdhetslagen ställs krav pá oss som arbetsgivare att vi ska kartlägga och analysera ”löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt.” Arbetsgivaren ska bedöma om Íörekommande Iöneskillnader har ett samband med kön. Bedömningen ska bland annat avse skíllnader mellan ”grupp arbetstagare som utför arbete som är eller brukar anses vara kvinnodominerade, och grupp med arbetstagare som utför arbete som är all betrakta som likvärdigt med sådant arbete men inte är eller brukar vara kvìnnodominerat” Vid denna bedömning av vad som är likvärdigt arbete skall beaktas kriterier såsom kunskap, färdighet, ansvar och ansträngning”

En sådan kartläggning, analys och bedömning av likvärdigt arbete kräver ett aktivt värderingsarbete. Något sådant arbete bedrivs inte i dag inom vårt landsting, vilket innebär att vi inte följer jämställdhetslagen. Det finns en rad olika arbetsvärderingsmetoder en del går ner på respektive befattningsnivå, medan andra kan användas mer övergripande för hela arbetsgrupper. Erfarenheter från kommuner och landsting som arbetat med arbetsvärderingar, visar att de mer övergripande är att föredra och är lättare att genomföra inom en rimlig tid.

Det viktigaste är dock att en arbetsvärdering genomförs, för att säkerställa att vi inte har osakliga löneskillnader mellan kvinno- och mansdominerade- yrkes/arbetsgrupper.

Jag yrkar:
• Att landstinget Halland snarast genomför en arbetsvärdering för att kunna bedöma om det förekommer osakliga löneskillnader mellan kvinno- och mansdominerade yrkes/arbetsgrupper.
• Att det redan från början klart framgår att Landstinget Halland inte accepterar osakliga löneskillnader mellan kvinno- och mansdominerade yrkes/arbetsgrupper och att eventuella sådana skillnader snarast skall åtgärdas.

Halmstad
2005-08-08
Sasa Sacipovic

Motion till landstingsfullmäktige i Halland
Kollektivavtal som krav vid upphandling

Konflikten vid skolbygget i Vaxholm illustrerar ett växande problem på den svenska arbetsmarknaden. Allt oftare uppdagas det hur mindre nogräknade arbetsgivare utnyttjar öppna gränser och ett svagt kontrollsystem till att dumpa löner och försämra arbetsvillkor för arbetare i Sverige.
Denna sociala dumpning drabbar inte bara arbetarna. Den innebär också att seriösa arbetsgivare som följer de gällande kollektivavtalen får en ekonomisk konkurrensnackdel och riskerar slås ut.
För Vaxholms del har situationen inneburit att man har blivit indragen i en arbetsmarknadskonflikt vilket inneburit att ett skolbygge har försenats. Följden har blivit störningar i den kommunala verksamheten och sannolikt även merkostnader för kommunen. Ett sätt att undvika dessa problem samt bidra till att upprätthålla en bra ordning på arbetsmarknaden är att kommunen redan när man upphandlar entreprenader ställer krav på att entreprenören skall ha tecknat svenskt kollektivavtal med sin arbetskraft.

Ett problem i sammanhanget är att svenska domstolar har tolkat LOU (lagen om offentlig upphandling) så att kommuner och andra offentliga upphandlare inte får ställa krav på kollektivavtal. Bland annat har en kammarrättsdom förbjudit en statlig myndighet att ha kollektivavtal som villkor vid en offentlig upphandling. LOU har dock förändrats efter denna dom, men fortfarande agerar de flesta upphandlare som om denna dom fortfarande vore gällande rätt. Regeringen har dock i proposition 2001/02:142 slagit fast att en myndighet vid upphandlingen får ställa sociala krav vid upphandling. I denna proposition hänvisar regeringen till att EG-domstolen, vilken i en dom direkt har tagit hänsyn till ILO-konvention nr 94.

ILO-konventionen nr 94 från 1948 som rör arbetsvillkor vid offentlig upphandling förbjuder myndigheter att pressa anbudspriser genom att låta entreprenörerna konkurrera inbördes med sociala villkor för anställda . Ett antal EU-länder har ratificerat ILO-konventionen och detta har beaktats av EG-domstolen. Svenska domstolar har på egen hand gjort en mer långtgående tolkning av lagen än vad EG-domstolen har gjort.
EG-rätten innehåller ett allmänt förbud mot att diskriminera på grund av nationalitet. Däremot finns inget i EG-rätten som hindrar att sociala krav ställs, förutsatt att dessa kan uppfyllas av såväl inhemska som utländska leverantörer.

Vi yrkar
• att landstinget ställer som krav vid upphandling att entreprenörer eller underentreprenörer som utför arbeten för Hallands landstings räkning skall ha tecknat svenska kollektivavtal för sin arbetskraft.

• att i andra hand skall vid landstingets upphandling alltid krav ställas på att entreprenörerna iakttar kollektivavtalsenliga villkor. Samarbete bör i sådant fall inledas med de fackliga organisationerna för att se till att de företag som upphandlas uppfyller sådana villkor.

Kungsbacka 2005-05-23
Harri Lötjönen.

Bojkott av israeliska varor inom Landstinget Hallands verksamhet

Sedan 1967 ockuperar den israeliska staten Palestina.
Det är en orättfärdig ockupation som gång på gång fördömts av FN och andra internationella organisationer.
Israel förbryter sig idag mot FN:s stadgar och konventionen om de mänskliga rättigheterna då de bl.a. använder sig av dödsskvadroner och kollektiv bestraffning mot den palestinska civilbefolkningen.

Man beskjuter ambulanser och mördar sjukvårdspersonal.
Israel förbryter sig också mot av Genèvekonventionen fastställda regler som en ockupationsmakt skall rätta sig efter.
Israel konfiskerar palestinsk egendom och ödelägger den palestinska ekonomin med hjälp av blockader, bomber och bulldozrar.
Genom byggandet av en ”skyddsmur” på palestinsk mark annekterar man ytterligare delar av Palestina.
FN:s speciella sändebud från kommissionen för mänskliga rättigheter skriver i en rapport från den 8 september 2003 (E/CN/4.2002/6) att muren innebär en olaglig annektering och att ”Annektering av det här slaget, känd som erövring i internationell lag, är förbjuden i FN-stadgan och 4:e Genèvekonventionen”.

Dessa åtgärder som vidtagits av staten Israel hindrar befolkningen i Palestina att få den tillgång till hälso- och sjukvård som de har rätt till. Som ockupationsmakt har Israel även en skyldighet att ordna sjukvård för befolkningen.

Som sjukvårdshuvudman kan inte Landstinget Halland medverka till att gynna en nation som på detta olagliga sätt förhindrar en fungerande sjukvård i Palestina. Landstinget Halland kan besluta sig för att i all landstingsverksamhet inte inhandla produkter vilka produceras i Israel så länge Israel ockupation fortgår.

Jag yrkar:
att Landstinget Halland antar en policy om att det i landstinget verksamhet e ska upphandlas varor vilka producerats i Israel.

Kungsbacka 2004-10-31
Harri Lötjönen, Vänsterpartiet.

Landstinget Halland bör påbörja ett arbete inom sjukvården mot en jämställd sjukvård.

Det finns tydliga skillnader i sjukvården i behandlingen av kvinnor och män. Under 90-talet har man i forskningsrapporter och statliga utredningar lyft fram att män och kvinnor behandlas olika inom vården. Exempel på områden inom vården där kvinnor får en sämre vård än män, att kvinnors önskemål när det gäller arbetsrehabiliteringsåtgärder inte hörsamma i lika hög utsträckning som männens önskemål samt att Socialstyrelsen har rapporterat att män i högre grad får nya och därmed dyrare läkemedel än kvinnor.

Det börjar redan med de små barnen. En studie som redovisades på läkarstämman i höstas om en undersökning bland de nästa 3 000 fyraåringar i Stockholm visar att sjukvården inte är lika bra på att avslöja astma hos små flickor som hos små pojkar. Lungkapaciteten testades genom att barnen fick göra utandningsprov. 95 procent av barnen klarade detta med glans. Barn med pågående astma eller tidigare genomgången astma klarade sig sämre än friska barn. Lungfunktionen var påverkad även om astmaepisoden varit övergående. Förändringen kvarstod upp till två år. Allra tydligast var detta för flickorna. Även om de hade lika mycket symptom som pojkarna så var det ovanligare att de hade astmamedicin. Detta indikerar på att man inte behandlar pojkar och flickor lika. Eftersom flickor visade större påverkan på lungfunktionen än pojkar, tyder detta på att astmasjukdomen är allvarligare hos flickorna på grund av sen diagnos och för litet läkemedel, vilket kan förklara varför svårbehandlad astma hos vuxna är vanligare bland kvinnor. Detta går igen även inom vården för övrigt, till exempel när det gäller förskrivning av läkemedel, tolkning av symtom och vilka prioriteringar som görs. Det finns en tydlig hälsoparadox mellan kvinnor och män, kvinnor söker oftare hjälp hos sjukvården och har högre grad av ohälsa, medan männen besöker sjukvården mer sällan men dör tidigare. Män får oftare dyrare och nyare läkemedel än kvinnor. Enligt Gunilla Krantz, Nationellt nätverkscentrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, finns det både biologiska och sociokulturella förklaringar till skillnader i hälsa mellan könen, där frågan om makt att styra sitt liv har stor betydelse. Våra könsroller där män överordnas kvinnor slår igenom i sjukvården. Det finns en avsaknad av medvetenhet om att behandlingsval och diagnosticering görs utifrån värderingar om kvinnor och män.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att kartlägga könsskillnader inom sjukvården och ge förslag till åtgärder, men vi vet redan idag mycket om dessa skillnader och att åtgärder för att motverka denna ojämställdhet måste påskyndas.

Landstingsfullmäktige föreslås besluta:

att landstingsfullmäktige ger landstingsstyrelsen i uppdrag att påbörja åtgärder som motverkar att kvinnor, män, flickor och pojkar behandlas olika inom sjukvården i Halland.

Kungsbacka den 25 februari 2004
Harri Lötjönen
För Vänsterpartiet i Halland

Motion angående gamla banvallen mellan Frillesås – Ölmevalla Kyrka

I samband med dragning av dubbelspåret genom Halland uppmanar jag möjligheten till alternativa färdvägar där frånvaron av biltrafik bl.a kan bli en källa till motion, rekreation och ytterligare en möjlighet för turister att uppleva vårt vackra Halland.

Jag menar att de motordrivna transportmedlen alltmer ifrågasätts från en miljö- och hälsosynpunkt. Statistiken säger oss att vår livsstil tenderar att göra människor allt mer passiva, vilket utgör en stor hälsofara. Samtidigt kan vi konstatera att de oskyddade trafikanterna blir allt mer sårbara genom att intensiteten i trafiken ökar och fortsätter att öka. Vi måste möte denna utveckling med alternativa färdvägar. Som kommuninvånare har vi alla visioner och min vision är att man enkelt med sin cykel, inlines eller rullskidor lätt och tryggt skall kunna färdas från exempelvis Frillesås till Ölmevalla Kyrka på gamla banvallen. Vad jag kan befara är att vi möjligt kan missa ett gott tillfälle att göra en bra överenskommelse med banverket i tid.

Vänsterpartiet föreslås

kommunstyrelsen att skyndsamt kontakta banverket för en förhandling kring gamla banvallen.

förslag inlämnat av Hans Webeck.

Upptagen av Carin Blennerhed.

Motion till landstingsfullmäktige

Individuell lönesättning

För det stora flertalet av de anställda i landstinget Halland gäller individuell lönesättning, vilket i praktiken innebär att det är upp till varje chef att bestämma vilken lön eller lönepåslag som varje enskild individ gjort sig förtjänt av.
Detta system ersatte det gamla med löneklasser och lönegrader där löneutvecklingen i huvudsak styrdes av hur många år man varit anställd.
Intentionerna med övergången till individuella löner var att ge den enskilde individen större möjlighet att påverka sin löneutveckling, samt att stimulera till vidareutbildning, utveckling, och ett större ansvarstagande.

Då det idag saknas tydliga kriterier och en prioriteringsordning för vad som ska ligga till grund för det individuella lönepåslaget, så förekommer det stora skillnader på vad cheferna premierar. Vissa anser att typ av arbetsuppgifter och utbildning är det som ska vara styrande, andra att t.ex foglighet eller social kompetens väger tyngst.
I ett sådant godtyckligt system känner man sig som anställd ofta maktlös, utlämnad och orättvist behandlad.

Mot bakgrund av ovanstående föreslås landstingsfullmäktige besluta
att ta fram tydliga och enhetliga kriterier som ska gälla vid lönesättning i landstinget Halland.

Sasa Sacipovic
Vänsterpartiet

Tillgängligheten vid våra ungdomsmottagningar

Ofrivillig graviditet och aborter bland ungdomar ökar, den sexuella debuten går allt längre ner i åldrarna.
Vi är också alla medvetna om att den psykiska ohälsan i samhället ökar inte bara hos vuxna utan även hos barn och ungdomar.
Ett samhälle med allt snabbare tempo och tuffare krav, gör att alltfler unga på olika sätt mår illa eller bär på en känsla av osäkerhet och otillräcklighet. Deras tid och kontakt med vuxna har av olika anledningar successivt minskat.

På länets ungdomsmottagningar görs det i dag ett mycket bra och viktigt arbete, de samtal vi haft med företrädare för de olika mottagningarna i länet finns en ambition och vilja att arbeta ännu mer med uppsökande och förebyggande åtgärder t.ex gentemot skolorna, men för detta saknas det resurser.

Mottagningen i Halmstad skiljer sig dock från andra mottagningar i länet. Här tvingas man på grund av bristande resurser ha en över åldersgräns för tjejer på 20 år, jämfört med 25 för killar. Trycket på mottagningen är stort och många ungdomar kan inte få tid, utan hänvisas till öppet hus-tiden. Möjligheten för ungdomarna att få träffa personal med psykosocial inriktning som exempelvis kurator eller psykolog är också kraftigt begränsad, eftersom det endast finns en kurator 10 timmar i veckan.

Mot bakgrund av ovanstående föreslås landstingsfullmäktige besluta

• att bevilja ungdomsmottagningen i Halmstad ett tilläggsanslag så att man kan höja åldersgränsen för tjejer till 25 år samt utöka tjänstgöringsgraden för personal med psykosocial kompetens till en heltidstjänst.

• att inför det kommande budgetåret göra en översyn av situation vid ungdomsmottagningarna i länet.

Sasa Sacipovic
Vänsterpartiets Landstingsgrupp

Anna-Karin Orbjörn
Ung Vänster Halmstad

Kungsbacka kommuns skolbarnomsorg samt ”Lek och Lär” – Hur vidareutvecklar vi verksamheterna?

Under senare åren har vi i Kungsbacka haft fullt upp med skolutveckling. Med denna motion vill vänsterpartiet lyfta ram skolbarnomsorgen, en mycket viktig verksamhet som länge varit eftersatt. Vi kan konstatera att vi i Kungsbacka har fler barn inom skolbarnsomsorgen än vi har inom förskolan. Ändå har lite tid ägnats åt denna verksamhets kvalité och vidareutveckling. Vilken fritidsutveckling vill vi politiker i Kungsbacka ha gällande skolbarnsomsorg (barn i ålder 6 – 12 år)?

Vad är då skolbarnomsorg?

Verksamheterna skolbarnsomsorg vänder sig till barn till och med tolv år som går i förskoleklass eller grundskola. Kommunerna är skyldiga att tillhandahålla skolbarnsomsorg till barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar eller då barnet har ett eget behov av verksamheten. Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan, såväl tids- som innehållsmässigt, samt att erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen.

Vad för skolbarnsomsorgsutveckling vill vi ha i Kungsbacka?

I Kungsbacka har utvecklingen av ”Lek och Lär” till stor del styrt skolbarnsomsorgens utveckling. ”Lek och Lär” policyn är ett dokument som vi anser bör ses över. Vi vill att man utvärderar Lek och lär-verksamheten utifrån de intentioner och visioner man haft med att bygga ut verksamheterna. Man kan t.ex. i en sådan utvärdering fråga sig hur mycket lek blev det och hur gick det för våra 6-åringar? Med andra ord – Har vi fått det vi ville? Har vi nått målen för denna integrerade verksamhet och har skolbarnsomsorgen i denna form fått en höjd kvalité?

I Kungsbacka går ca 80% av de yngre barnen i skolbarnsomsorg. Samtidigt kan vi konstatera att endast ca 29% av 10–12-åringarna finns i våra verksamheter.
Vi vill också att man tittar på 10–12-åringar och vilka verksamheter som erbjuds denna åldersgrupp.
Erbjuds de den verksamhet som de bör få enligt skollagen och allmäna råd?

Vänsterpartiet föreslår

Att det sker en utvärdering av ”Lek och Lär” alltså – vision, mål kontra verklighet.

Att det sker en utredning – Hur skall ovan beskrivna verksamheter se ut i framtiden.

Att man i utredningen beskriver vad för funktion fritidspedagogen har i skolan.

Att det till fullmäktige överlämnas en redovisning innan budget samt förslag på övergripande idé samt resultatmål för skolbarnomsorg och ”Lek och Lär” till budget 2003.

För Vänsterpartiet
Violet Dunér

Maud Lanne har i en tidigare motion tagit upp frågan om lagstiftningen angående ledighet från arbetet vid politiska uppdrag och barnledighet.
Hon har även tagit upp om lojalitet mot arbetskamrater i en slimmad organisation får människor att avstå från uppdrag.
Problemställningar som hon utelämnar är den individuella lönesättningen och dess konsekvenser på fackliga och politiska engagemang.
Hemställer härmed på att en utredning görs för att klargöra om anställda i Landstinget Halland avstår från sina lagliga rättigheter till ledighet och verksamhet enligt ovanstående i rädsla för konsekvenser vid den individuella lönesättningen.
Hemställer även om att en utredning görs för att belysa om relationerna mellan anställda förändras på grund av den individuella lönesättningen.

För Vänsterpartiets landstingsgrupp
Viking Bengtsson